fanny jarl

Gick in på Napagruppen på facebook idag, slutade med att jag kollade igenom alla (typ tusen) bilder som vi har lagt upp där. Här kommer några bilder som jag fullkomligt älskar, från stunder som jag älskar ännu mer.

 

Ja ni, vad har hänt sedan sist? Jag har fyllt år!!! Firade det med en tjejmiddag och förfest med även killkompisarna förra onsdagen. De sjöng så fint för mig allihopa, just då kände jag bara att jag hade bästa vännerna i världen. Sedan gick vi ut, inte askul utgång direkt, men jag var glad.

 

Jag och tu vaknade morgonen efter, klockan 6 med pizza i sängen och gårdagens smink, av mammas och pappas sång och frukost på sängen. Fick ett kuvert med en biljett till London??? Blev så sjukt chockad och glad, emo som man är så började jag gråta också. Sen somnade jag om, vaknade helt nykter och fattade vilken najs present jag hade fått. Insåg även att jag och Tu var sena till skolan så vi skyndade oss dit. Efter skolan fikade jag  med Alva och efter det åt jag på restaurang med Mor och Far ooooch efter det så var det storfika med släkten hemma hos oss. Även Alva kom och hjälpte mig sedan att packa för att morgonen efter gick jag och mamma upp vid 6 (igen xD) för att ta tåget och åka till London.

 

 

Älskar den staden så mycket. Vi bodde på ett fint hotell mitt i smeten i fem dagar, asså typ mitt i Picadilly Circus, så vi kunde springa in och ut flera gånger när vi ville. Vi gick på stan seperat, så otroligt härligt att gå själv bland tusentals människor, och lunchade tillsammans. Vi var även ute på springturer i Hyde Park och åt extremt goda frukostar. Vi åkte ut till Brick Lane en heldag där det bara fanns vintageaffärer och grafitti på väggarna. Vi drack drinkar och åt kött, vi gick på musikal och fikade. Det var helt underbart. Älskar även att människorna i London är så öppna. Hela tre killar stannade mig på gatan för att prata, är inte van vid det i lilla Kalmar liksom. En till och med frågade "If we could grab a drink" (men då hade mamma redan fixat biljetter till musikalen) Det sjukaste var ändå att jag träffade tre killar som jag träffat i Ayia Napa? De blev lite paff när jag kom fram och tog tag i dem, var sjukt kul att prata med dem igen. 

 

Nu är jag iallafall hemma igen och det märks tydligt att semestern är över. Har ett riktigt jävla hektiskt schema just nu, its not even funny, men jag tar mig igenom det vafan. Imorgon är jag ledig, har dock plugg och ett möte. På lördag är det Högskoleprov mellan typ 8-17 och efter det ska jag och min kompis Isak ha födelsedagsfest för våra vänner, sedan jobbar jag några dagar och på onsdagen nästa vecka sticker jag och Alva till BERLIIIIIIN!!!!! 

 

Alltså, denna veckan har verkligen fått mig att fatta hur beroende jag är utav mina vänner. Började på praktiken i torsdags och har inte träffat dem sedan dess (förutom Klara på träningen, Matilda i lördags och Tu i fredags). De flesta var bortresta i helgen och efter skolan är alla så sjukt busy. TUR att vi går på samma skola för annars hade vi aldrig hunnit ses. Vill bara krama dem och prata, istället för att skriva i gruppchatten som går dygnet runt. Saknar skolan och kårrummet och matsalen och till och med lektionerna. Vet inte vad jag ska göra när vi skiljs åt efter studenten, kommer jag känna såhär hela tiden då liksom? Mår så bra med mina vänner, både tjejer och killar, och är så sjukt glad över att jag hamnade just med dem.

 

Nu ska jag iallafall träffa Alva !!! Och på fredag blir det middag för oss som hinner och sedan iväg på förfest med BH/GG ♥ 

 

Åh herre min gud, tror jag är kär i denna killen. Det är inte jättesvårt att få mig berörd av sång men det är få som har fått mig såhär berörd. Vet att allting är set up och att TV-produktionen har bett honom säga det han gör men det är ändå äkta liksom. Så sorgligt och så fint. Vet redan att Irma kommer gråta och dregla åt det här på samma gång.

 

Det är något speciellt med att hänga med Alva. När man är med henne känns det som att det inte finns några bekymmer, man är bara så lycklig och nöjd utan att det krävs så mycket för det. Lättsamt typ. Och så råkar man alltid ha ett sådant flyt med henne, man hamnar här och där och har lika kul varje gång utan att slösa speciellt mycket pengar eller energi på att planera något, det blir bara så bra ändå. Frågan nu är bara när vi åker tillbaka till Malmö och Köpenhamn nästa gång? Den resan var lätt en av sommarens highlights.

 

En av alla highligts på bråvalla var The Kooks. Kommer ihåg när jag hörde Naive med dem första gången och bara älskade den. Skulle visa den för Annika någon gång i ettan och självklart kunde hon redan alla deras låtar, så efter ett tag gjorde jag också det. Det är hennes favoritband liksom och vi var så jävla taggade. Annika grät under hela spelningen och jag grät av att se henne så glad. Maria kastade upp henne på Isaks axlar, en kille som vi träffade där och delade camp med, och vakterna började spruta vatten på henne direkt som de gör på alla eftersom man inte får sitta på axlarna.

 

Efter den låten sa sångaren i mikrofonen "I like people on the shoulders" och då blev hela publiken full med folk som satt på axlar, så vakterna kunde liksom inte göra något. Då filmade kameran Annika så att hon hamnade på de stora skärmarna bredvid scenen, dyngsur av vattnet, smink i hela ansiktet och lyckligast i världen. Minst en minut filmade de henne och senare på kvällen var det massa som kände igen henne. Det var så jävla perfekt och jag var så glad.

 

Ni har säker alla sett bilder från Kim och Kanyes bröllop men de är så vackra så jag lägger upp det ändå. Såg nämligen Keeping Up With The Kardashians-avsnittet från deras bröllopsdag och det var så vackert. Lipade lite som jag alltid gör, tänk att få hitta någon att gifta sig med. Tänk att få vara så fin och möta sin fästmös blick vid altaret och bara vara så kär, det måste kännas så bra, kan inte ens förstå.

 

Saknar denna skitungen så mycket, längtar tills vi ses igen. Ja ni ser ju hur glad hon gör mig, och sen att hon bara flyttar efter att ha haft henne där varje dag i 6 år så ba jahopp. Här är några klipp från ett par år tillbaka, kanske inte jättekul för er, men för mig iallafall. Puss.

 

 

 

Såg den här bilden och började typ gråta. Det är likadan färg som Annika alltid drog fram i somras, någon slags hennafärg som hon beställt på internet. Saknar henne så mycket, speciellt sommardagarna med henne. Jag tror inte att jag kan förklara exakt vad det är med henne men hon är bara så chill, så rolig, så nyfiken på livet och mat precis som jag. Har bara kännt henne i ett par år men hon har redan smått lyckats ändrat min musiksmak, klädstil, inte humor för det hade vi redan exakt samma, men hon har även ändrat mina planer efter gymnasiet. Längtar!!

 

Kom nyss hem från jobbet. Fan vad kul det är. Jag trivs så bra med personalen och bäst av allt är att tiden går snabbt. Satte på spellistan som vi har gjort inför ayia napa och fick en såndär lyckovåg genom kroppen. Jag vet inte hur jag ska förklara känslan, men det är som att en våg med energi går från, antingen knäna eller magen (olika för varje gång), upp till halsen. Försöker inte låta klok eller djup, men jag känner den verkligen. Tror det var en effekt av låten jag satte på blandat med värmen och lukten från vägen hem från jobbet, aka den vägen jag gått hundra miljoner gånger när jag var barn från stranden till stugan.

 

Och att mina föräldrar är här nu + resten av släkten gör det bara guld värt. Ikväll ska jag ha picknick med Julia, min "syster", på antingen allvaret eller stenarna vid stranden som vi verkligen alltid gjorde innan. Från min första sommar har vi alltid umgåtts hela våra sommarlov eftersom vi har stuga 20 m ifrån varandra och ikväll blir det reunion. Vet inte om det här bara blev ett tjatigt inlägg om hur mycket jag gillar att vara i stugan vilket ni kanske inte dör för att läsa om men nu vet ni hur jag känner när jag skriver här på bloggen att jag ska åka hit.

 

 

 

Det känns helt sjukt att skriva men IMORGON KOMMER PER HEM!!!!!!!!!!!!!!! Efter ett helt år i Australien!! Känns som igår när vi hade avskedsfest för honom och när vi grät på Annikas veranda när vi sa hejdå. Han är en utav mina bästa och äldsta killkompisar och det känns så jävla underbart att få tillbaka honom!

Ska snart sova, börjar jobba imorgon. Ville bara kika in och såg en gullig kommentar. Jag får lite då och då om att min blogg är inspirerande och vill bara säga tack till er nu, för jag tror inte det syns om man svarar (?), för det är verkligen härligt att få. Kanske är det bara en "jag-kommenterar-din-så-gör-jag-reklam-för-mig-själv-kommentar" men så kan man ju inte tänka. Några måste ju vara äkta, och det blir jag så glad över :D

 

Vi firade Kalle i lördags, och vi tjejer startade med härligaste förfesten ever i Tus båt.

Älskar mina vänner, vet att jag säger det för mycket.

 

Jag är så jävla ledsen. I sommar kommer två systrar flytta. Två stycken på en gång. Jag kan inte tänka mig att vara utan dem. Jag älskar dem så mycket så det gör ont. Jag älskar dem så himla mycket. Jag älskar dem. Jag vet hur mycket jag kommer sakna dem. Det gör så ont. Jag vill inte. Visst ett år går fort men det är fortfarande ett år utan dem så det kommer bli ett borttappat år. Allt händer i denna åldern och jag vill att de ska vara där genom allt. Jag behöver det liksom. Vill inte uppleva saker utan dem, vill inte ta studenten utan dem, vill inte gråta utan dem, vill inte skratta utan dem, vill inte!!!!!!!! Är så jävla arg.

 

Har haft en så rolig vecka. Har varken haft lektioner eller fått sömn, har bara haft det jävligt nice. Svårt att förklara vad jag egetnligen har gjort, men kan säga såhär att mina vänner är de sjukaste och roligaste och mysigaste på planeten.